Smaka på den du!
En äkta Melleruds special ser ut så här.
Får det lov att vara en korv i våffla?
Vilken konstig fråga, kanske du tycker.
Men här har vi att göra med en dalsländsk specialitet som mycket väl kan göra entré på menyn hos oss på Norebyns Café & Camp.
Fast är den så dalsländsk egentligen? Här är historien om maträtten som fler gör anspråk. Inte minst den utmärkta kommunen Mellerud.
Där beställer man en Melleruds special och får då:
En nygräddad våffla med potatismos, grillkorv, bostongurka, ketchup, senap. Till det kan man plussa på med lingonsylt eller jordgubbssylt.
Det är en kombination som heter duga. Smaken delar invånarna i två läger.
De som utropar: ”Nej, aldrig i livet” och de som kort och gott konstaterar ”Mmmmm…”
Bland turister och andra besökare är reaktionerna ungefär likadana. Nästan ett självmordsuppdrag att smaka, tycker vissa. Överraskande gott, menar andra.
Så hur lyder nu historien om denna udda maträtts tillkomst? I Mellerud (och resten av Sverige) gick det till så här:
Den lokala korvkiosken var omåttligt populär bland såväl yngre som äldre. Särskilt till och hem från helgernas begivenheter. Korv kokades och grillades i en aldrig tidigare skådad mängd. Så en dag: Katastrof!
Korvkioskens frys gick sönder och stora mängder korvbröd blev förstörda. Snart stundade helgen. Vad göra? Kioskägaren slet sitt hår, förbannade makterna – och fick till slut en ljus idé. Den stavades våfflor och Korv i våffla var född.
Nyheten togs emot mycket väl av hungriga besökare. Snart tillkom olika delar av de tillbehör som i dag gör rätten så annorlunda. Den har bidragit till att skapa turistiskt intresse för kommunen vid Vänerns strand. Korv i våffla är nästan lika känt som ortens talesätt ”Hårda bud i Mellerud.”
Länge levde jag i tron att Korv i våffla var en dalsländsk specialitet, uppfunnen av en korvhandlare i Mellerud. Så en dag när jag med respektive besökte norska gränstrakter mot Sverige. Vi var i närheten av Sarpsborg hos en av hennes avlägsna släktingar.
De beklagade sig lite över att de inte hunnit köpa in riktig middagsmat att bjuda oss på. I stället fick vi en lättare lunch med korv i våffla som huvudrätt.
Hoppsan, men är inte det Melleruds egen specialitet? Jag såg väl ut som ett frågetecken. Så kom förklaringen.
I en välbesökt korvkiosk hade ägaren en dag drabbats av en katastrof. Massor av korvbröd fick slängas sedan frysboxen gått sönder. Så vad skulle han göra. En idé tog form – och ja, ni känner till historien vid det här laget. Han serverade korv i våffla med uppskattat resultat.
Nog känns det märkligt att två historier från två länder är helt lika. I Norge äter man Korv i våffla i förvissningen om att det är en norsk annorlunda maträtt. I Mellerud gör man det som en svensk rätt.
Hur som helst. Om du är tveksam till att det är en lyckad kombination tycker jag ändå att du ska ge den en chans. Korv och våffla går enligt min mening mycket bra. Sedan är jag öppen för diskussion om vad som passar till det.
Tommy Löfgren